Fru Alstad Kyrka  

Kyrkan i Fru Alstad är en sevärdhet, som lockar många besökare. Den byggdes intill en offerkälla från asarnas tid, vilket var vanligt för att få en naturlig anknytning till platsen för den nya religionen. Källan finns på ängen nedanför kyrkan. Eftersom kyrkan också var en vallfartskyrka sökte pilgrimer bot genom offer vid källan för sjukdomar och annat otyg. I kyrkan fanns år 1767 ett offerkapell, vars igenmurade ingång syns än idag. Här fanns den offerstock, i vilken pilgrimerna offrade åt kyrkan efter att ha tvagat sig i offerkällan.  

Kyrkan var inte bara en helgedom utan också försvarsverk och sjömärke. Den är häradets högst belägna kyrka och med sina 62,3 meter över havet kan den ses till sjöss. Den inre dörren mot söder bär ännu märken i form av kulhål efter strider.  

Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet. Kyrkan har byggts om och till under århundradenas lopp. Dagens utseende stämmer ganska väl överens med hur kyrkan såg ut år 1767. Dock fanns inte tornet detta år. Kyrkorummet omfattas av sex stjärnvalv. På den stora sexkantiga mittpelaren finns inristningar – bl a årtalet 1576 samt ett stort antal bomärken. Väggmålningarna utgör bildframställningar av skapelseberättelsen och Kristi födelsehistora samt senmedeltidens kardinalhelgon.  

Tavlan på altaret föreställer Nattvarden och utfördes av Malmösnidaren Ludvig Andersson 1689. Dåvarande kyrkoherden lät sig porträtteras som en av lärjungarna. Det är lärjungen längst till vänster. Predikstolen tillverkades i barockstil 1731 eller något senare. Målningen utfördes 1739 av Petter Norrman. Ängeln med basun är troligen från 1700-talet.  

Triumfkrucifixet är från 1400-talets mitt och snidat i ek. Det är ett exempel på ”skånsk kärnfull bonderealism”. Man har verkligen hängt en bonde på korset. Utformningen av anletsdragen är ”ett av de få karaktärshuvudena” i den skånska 1400-talskonsten. Konstnären är okänd. Dopfunten är kyrkans äldsta föremål och är huggen i gotländsk sandsten på 1100-talet.  

I korets södra vägg hänger två träskulpturer som sägs föreställa Petrus och eventuellt Paulus. De är sannolikt från 1600-talet. Enligt myten är sanningen emellertid en helt annan: Figurerna föreställde Josef och Maria. Maria höll Jesusbarnet på armen. När protestantismen infördes förbjöds helgondyrkan. Maria tillbes ju i den katolska kyrkan. Jesusbarnet togs bort och Maria fick sig påmålat en mustasch. I Josefs händer sattes Martin Luthers katekes. Så långt myten. En relikgömma i form av ett ”hål i huvudet” finns i den ena figuren.  

På orgelläktaren finns 14 bilder ur passionshistorien från 1742. Som kuriosa kan nämnas två bilder. På läktarens västra sida visar den fjärde bilden från vänster Jesus som knäböjande med nakna fötter. Lägg märke till att Jesus har två högerfötter. På läktarens norra sida, bilden i mitten, ses Jesus fara till himlen svängande den danska flaggan ”Dannebrogen” medan de svenskklädda knektarna ligger avsvimmade.  

När Skåne införlivades med Sverige år 1658 ville den svenska statsmakten att ”försvenskningen” skulle gå snabbt. För att verkligen få skåningarna att förstå att de nu var svenskar hängdes kungens emblem upp över altaret i Fru Alstads kyrka liksom i många andra kyrkor i Skåne. Det var Karl XI:s namnskiffer, som numera har en undanskymd plats söder om läktaren.

Läs mer på länken Anderslövs Församling